Med Bateman som sällsis

Skönt att det regnar så det försvinner lite pollen. Dagen har varit händelserik vilket nästan gjort att jag förträngt en klantig sak från gårdagen. Ångest när man tänker efter men mina förträngelsemekanismer är som sagt bra.

Det händer saker heeela tiden. Kom just hem efter spontan middag, mycket trevligt och tusen frågor med vissa svar. Detta kommer snart att ta sig uttryck i en text exponerad på lämplig hemsida. Tangentbordet smattrar på rätt bra här i våningen som jag nu delar med endast mig själv och mitt andra jag, Felicia.

Dagens kändisspotting Sara Lumholdt som var med i A-teens back in the days utan för Fältöversten.

Konstaterade idag att min chef är riktigt bra. Bra som i rak men också tuff och prestationsinriktad. Kom även på en positiv sak med Uppsala, där är utbudet vad gäller cykelställ bättre än här i 08. Är också väldigt smickrad att jag blev medbjuden på viss båtutflykt.

Nu ska jag krypa till sängs med Patrick Bateman. Det är dags att läsa boken efter att ha sett filmen. Han är verkligen ett psycho in disguise. Eller på svenska en mentalsjuk i lyxförpackning.

Visitkortscenen är defintivt en av de bästa i filmen.