Friday, August 31, 2007

Female power

Angela Merkel är världens mäktigaste kvinna. Forbes presenterar ännu en tänkvärd lista. På listan finns Antonia Axson Johnson med. Plats 69. Just det, hon ja. VD:n för Axfood som jag tackade nej (!)till att göra en intervju med, för Reversen av den anledningen att jag fick veta det för kort tid innan ( tyckte jag, typ 18 timmar) och inte skulle hinna förbereda mig så väl som jag tyckte jag borde inför drottningen av svenskt näringsliv. Jag kan vara ett sådant pucko!

Jag ångrar det bittert och att läsa listan här bekräftar bara misstaget ännu mer.

Övergick till det mer lättsamma, "amerikanska" kändisar Forbes top 100. Oprah är etta, Justin 34-a, och Annika Sörenstam 83-a.

Soundtrack: Nirvana Come as you are

Thursday, August 30, 2007

Tack men nej tack

Uppdrag Granskning har läst uppsatsen. SVT, wow.

Tydligen: bra underlag för kommande reportage. Ambitiös och detaljerad studie.

Smickrad blev jag givetvis. Att ställa upp på intervju och bränna broar är dock inte min grej. Dessutom är jag vinstmaximerare, det här var inte en win-win-situation.

Smickrande uppmärksamhet?

Fick följande mail idag:

Jag har nu tagit del av din Magisteruppsats i Företagsekonomi på Uppsala Universitet. Jag har några frågor om den, kan du ringa mig?
Mvh

Ett kritiskt tv-program, hmm. Jag funderar på vad jag har att vinna på det.

Tuesday, August 28, 2007

Oprah´s bokklubb

Jag älskar Oprah Winfrey och givetvis hennes bokklubb. Nu råkar jag ha växt upp, är definitivt klar med min magisterexamen så det är helt enkelt inte läge att sitta dagtid och fälla tårar till Oprah. Jag saknar det lite då och då.

För så är det, jag gråter varje gång jag ser det. Befriande känsla att gråta till tv-program och ingenting personligt. Är det inte välgörenhet och sorgliga historier är det reportage som får mig att längta bort, att tänka till och få perspektiv och att gråta lite till. Snyft.

Avsnittet om boken: He´s not that in to you av Greg Behrendt väcker mitt intresse för amerikanska psykologi-böcker. Samtidigt funderar jag på om det går att applicera strategierna i Stockholm, världens mest singeltäta stad där cynismen är väldigt påtaglig? Det finns inte direkt samma open-minded dejtingkultur här tyvärr.

I alla fall:

The book's basic contention is that all heterosexual men love to pursue women, and highly prize "catching them." If they like a woman, they will overtly declare their interest because they really enjoy doing this. If he sends mixed or positive signals, but waits for the woman to ask him out first, then he is either lazy or not very interested (hence the title). This behavior is hardwired in men's brains and hasn't been changed by feminism. A woman making the first move will either disappoint the man, or be attempting to start a relationship with a lazy or uninterested one. ( http://www.wikipedia.com/)

Att-fatta-när-det-är-dags-att-lägga-ned-kunskap:

If a guy, that is not gay, happily lays in bed eating cookies and watching old movies with you, he´s just not that in to you. Then he´s just your friend.

Friend = caring loving person that is your pal, in relationships: He´s just not that into you.

Busy = I am the president of the United states, I am an austronaut on another planet, I am just not that in to you.

If the guy thinks you´re worth it, he will do whatever is necessary, if he does not, he´s just not that in to you.

Associerande boktips:

Neil Strauss The Game- penetrating the secret society of pickup artists ( för att lära sig genomskåda spelet, kanske få ligga och varför inte anamma affärsidén?)

Ny blogg från Amsterdam

Lars Mellkvist har börjat blogga. Lars är en man i sina bästa år, väldigt sportig, trendig och välklädd. Han är även innehavare av ett fantastiskt ordförråd samt en passion för urverk och klockor.
Bild på två körsbär, en blåsig dag i Bryssel, november 2006.

Så vad sker i Amsterdam egentligen? Är det så europeiskt syndigt som sägnen säger? Lars avslöjar inte allt men det bor en skribent i honom. ( För jag kan inte skriva att han har en släng av "Carrie Bradshaw-syndromet" för han tycker hon är så tramsig... )

Kolla in http://larsiamsterdam.blogspot.com/

Med "Carrie Bradshaw-syndromet" menar jag att vilja sitta och skriva med en cigarett i mungipan i en för stor tröja i en lägenhet i en storstad, om allt och ingenting. En massa nonsens egenligen, och att lyckas få betalt för det. Trams, precis som den tramsiga Carrie Bradshaw i Sex and the City, ni vet den där tv-serien som låg före sin tid och blev hypad i efterhand.

Dagens soundtrack: Hello Goodbye Here in your arms

Friday, August 24, 2007

Eeeh,pinsamt? Jaaa

Öppenhjärtligt, i brist på annat, bjuder jag på en krönika, jag tidigare skrivit för en vimmelsida i Uppsala. Nöjd så här i efterhand? Njaaa men enjoy mitt pinsamma försök att bli Uppsalas svar på Ebba. Eeeeh....

Hur stylish får det bli?
Coolt
Välkombinerat
Citychict
Stiligt
Trendigt
Piffigt
Originellt
Stylish

Kärt barn har många namn och roligt är det. Hur man uttrycker sig med kläder och sina accessoarer säger en del om personen bakom eller under. Individualismen sägs ju vara "inne" nu men vissa genomgående trender med shorts och klänningar har vi nog alla lagt märke till. Nog om det.

Hur stylish får man egentligen bli och hur hittar man det lagom individuella utan att bli för mycket? Uppsala är Sveriges fjärde största stad. Däremot tror jag inte jag får direkt mothugg av er infödda Uppsalabor som kan skriva under på att staden ibland kan kännas för liten i olika sammanhang. Ibland kan det vara lite för lätt att identifiera partytoppar från Gina Tricot, eller H&M. Studenter finns det ju gott om och med en begränsad budget blir nämnda butiker ofta välbesökta.

Att dyka upp på en middag i samma klänning som två andra, helt omedvetet, kan vara sisådär roligt av egen erfarenhet. Smickrande på det sättet att vi alla tre vid samma tillfälle valt en somrig klänning till ett somrigt tillfälle, från en billigare flitigt förekommande butikskedja. Det visade inte direkt upp den individuella stilen i ett åskådarperspektiv.

Individualismen känns ganska påtaglig i alla fall. Det är väl inte lika konformt som i andra städer? Exempelvis Gävle? Fast sådana jämförelser kanske man bara ska låta bli… Vi bor ändå i en stad med stor omsättning på människor. Studenterna kommer från olika delar av Sverige och världen så många stilar blandas. Internets genomslagskraft märks i mångt och mycket. Shopping både på Ebay och från olika hemsidor ger ett större urval, och det gillas.

Kul att det faktiskt går att få tag på saker internationellt och samtidigt kan man ju själv sälja det man tröttnat på.

Fåfänga får inte överdrivas. Fåfänga ska alltid vara lagom, eller döljas om det går till överdrift. Stylish utan att det märks liksom... Det är det coolaste. En American Psycho-procedur behöver ju faktiskt inte genomföras varje dag, en gång i veckan blir bra.

Så vart vill jag komma någonstans? Hur inspireras man?

Komplimanger är alltid en bra ice-breaker och uppskattat. Ser du något snyggt, säg det till den personen. Mer komplimanger i Uppsalas uteliv tack!

Med ett par schyssta solbrillor att gömma sig bakom kan du spana stilar och stirra hur mycket du vill. http://www.utelivuppsala.se/redaktionellt/anna/www.giarre.com är superbra, levererar till dörren och vet du vilken modell du vill ha är det bara att knappa in en beställning. Utbudet kan variera men priserna är definitivt lägre än hos optikerna.

Kolla modetidningar, res mycket och shoppa sådant ingen annan har här i Uppis. Spana på folkrika platser som tågstationer och caféer där många passerar, och framförallt, ha på dig det du tycker om.

Vintage är inte en övergående trend. Det är där de riktigt coola och originella sakerna finns. Jag väntar med spänning på den nya second hand-butiken Ragdoll som ska öppna på St-Johannesgatan i höst.

Det är de små detaljerna som utgör helheten. Hårband, nagellack, skärp, örhängen… Variationerna blir oändliga.

Avslutningsvis undrar jag: Killar, det här med kalsonger under badbyxorna? Kan någon förklara varför?

Hur hittar du DIN stil? Vart shoppar DU i Uppsala? Hur gör man för att inspireras? VEMS stil vill du ha? Bästa second-handbutiken i Uppsala? Ge mig tips och förslag på vad just DU vill läsa och se här på hemsidan.

So be stylish and happy… Ciao / Anna - som dissar Starbucksfrappuccino á la Paris Hilton som accessoar i högra handen men hissar hennes låt Stars are blind.

Bilder?

Bilder i min blogg förekommer då och då. Okej bilder talar för sig själva men jag har Carrie Bradshaw-syndromet och gillar texter. Så, lite bilder och mer ord. Så är det, i min blogg där det är jag som bestämmer fast alla får givetvis tycka.

Thursday, August 23, 2007

Med öga för detaljer

Sartorial List har återigen publicerat ett antal bilder från Stockholm och dess stilmedvetna invånare under och efter Fashionweek. Skillnaden är påtaglig mellan bilderna från Östermalm vs Södermalm. På ett positivt sätt.

Fotograferna, som jag antar har blivit fler än en, nu när sajten växt sig gigantisk, har blicken för det lilla extra. Jag önskar jag hade mer av det. Förmågan att se positiva detaljer och inte bara helhetsfokusera.

Som en kompis som ibland kan ge svar på tal ifall man nämnt någons yttre i mindre smickrande ordalag. Exempelvis kan han säga: Men, hon hade ju fantastiska örsnibbar.
Eller: De där näsvingarna skulle jag vilja ha!

Soundtrack: Suede Beautiful ones

Tuesday, August 21, 2007

Den vidunderliga kärlekens historia

Det blir dagens boktips i brist på annat. En fascinerande och märklig historia av Carl Johan Vallgren. Omslaget är fint och likväl historien, om inte alltid den helt uppenbara, kärleken.

Monday, August 20, 2007

Att höja levnadsstandarden del 2

Måndagskoma som vanligt. Bästa sättet att rensa huvudet är lilla djurgårdsvarvet. Med bra sällskap. Att sedan avsluta med middag och intressant snicksnack på Portofino vid Zinkensdamm på Söder gör allt susen.

Skaldjursrisotto med musslor, hummer och bläckfisk en måndag är bra för ett körsbär som annars bor i trångt i en skokartong och mest äter morötter.

Soundtrack: Ryan Paris: La dolce vita

Sunday, August 19, 2007

Vem vill råna ett körsbär?

För att toppa sommarens tråkigheter och djävulskap ytterligare stack i natt en person ned sin hand i min väska och fick tag i min plånbok.

Jag blir såklart fly förbannad och skriker: Är du skön eller? Ge tillbaka den där!
Tog tillbaka den omedelbart. Kopplade inte direkt vilken reaktionsförmåga och ilska jag faktiskt hade vilket jag nu är väldigt glad för.

Tänker inte på vad som hänt förrän efter ett tag då jag inser att jag just börjat betala min olycksfallsförsäkring eftersom min kära mor och far slutat med det men uppenbarligen glömt att säga till.

Sedan tänker jag att det var tur att han inte var ett psycho med kniv och med rohypnol i blodet.
Och att det idag inte står en rubrik som: blond flicka knivmördad då hon tog tillbaka sin plånbok, eller liknande.

Signalament: Mörkhyad man, "yo-jag-kör-hiphopstilen", ca 175-180 cm utanför Max / Audi på hamngatan i centrala Stockholm.

Nej jag är inte förvånad över vad det var för typ av person som gjorde så här. Det var en mörkhyad person utanför Max och med baggy pants. Så var det.
Det är inte politiskt korrekt att skriva det här men jag är inte förvånad, det var inte en tjej, det var inte en backslickkille, det var exakt en person som bekräftade mina fördomar. Tragiskt och sorgligt, men likt förbannat är jag inte förvånad.

Är nog mest chockad för jag känner mig alltid så trygg annars. Det kanske är naivt?

(För övrigt finns inte svarting i mitt vokabulär i vanliga fall. Inte ett bra ordval. Igår råkade det finnas i vokabuläret på grund av chock och ilska. Nu står det här i bloggen också. Så ickepolitiskt korrekt det kan bli ibland. Verkligen.)

Saturday, August 18, 2007

Lemon Slemon

Mötte upp Pia för drinkar på Lemon igår kväll. Båda vi var på Lemon-humör. Lite för att vi båda lämnat Stockholms nations kakelbar för Stockholm City men ibland saknar Stocken.

Lemon Slemon är som Stocken fast i 08. Musiken som en bättre finlandsfärja.
Nu ska jag åka båt. Inte finlandsfärja. En snabb båt. Till Sandhamn. Fett nice.

Friday, August 17, 2007

Dagens produktplacering

Bild lånad från Stockholmsgruppen.

Name: Donny B
Status: Direct booking
Height: 189 cm
Shoes: 45
Hair: Blond
Eyes: Blue
Size: 50
Kommentar: Enda minuset, han är ett y-barn. Donny, kanske kan bli Donnie?

Thursday, August 16, 2007

Confidence status: Low

Jag behöver en ego boost , en lovebombing, en skjuts i karriären, ett jobb med högre lön, en kille som behandlar mig som en prinsessa, en resa till solen, massage och klipptid och en garderobs make-over.

För att ordna detta går det bra med diverse produktplaceringar här i bloggen som kan generera mycket namedroppande. Annars går det ungefär lika bra med en kram och sura godiskörsbär tack.

Tuesday, August 14, 2007

Att höja ribban och levnadsstandarden i ett

Spontant häng med Jessica efter jobbet. Jag och Jessica ses inte alltför ofta och idag synkade vi äntligen ihop oss för en eftermiddag med skvaller och shopping. Så roligt med uppdatering!
Det spontana hänget resulterade i husesyn av Jessicas osunkiga bostad och gratulation av vovven Nelly 5 år just idag.

Middag på Grands Mathias Dahlgren följde och höjde min levnadsstandard rejält, fantastiskt. Kungsfisk och nektariner med hallon, oh la la. Stolarna var i en klass för sig, väldigt höga ryggstöd gav känslan av: "någon slags bur goes Alice i Underlandet". Jag är mätt och det bästa av allt: Pepp!

Jag är frustrerad inför viss karriär och efter att ha diskuterat framgång, vilja och att sätta sina egna gränser fick jag verkligen tillbaka min positiva energi. Att idrottare på hög på professionell nivå nått dit de har är inte endast talang, det krävs fokus och psyke.


Jessica och hennes pojkvän passar otroligt bra och jag är väldigt glad för hennes skull. Jag hoppas de gifter sig och får ett halvt hockeylag med barn.

Dagens sanning: Framgång = talang + tur+ och ett jävla tålamod. ( Är det inte logiskt så säg?)

Betyg: Dagens umgänge och middag får fem körsbär av fem möjliga.

Grön av avund

Jag vet att ingenting är gratis. Särskilt inte våningar runt Karlaplan. Igår var jag på besök i konsultkillens nya lägenhet. 60 kvm, öppen spis, för tillfället omöblerad men snart får han plats med piano och en ny italiensk soffa från Natuzzi. Jag kom hem till min egen lilla skokartong på 18 kvm, lade mig på sängen, som tar upp hela lägenheten, kröp ihop som en liten boll, spyfärdig, gråtfärdig och skiftandes i grönt. Jag vill också ha. Jag vill jag vill jag vill!
Livet är allt bra orättvist ibland.

Monday, August 13, 2007

The Smiths - Asleep

Karriärkväll

Igår satt jag och surade och funderade om jag ännu en söndag skulle se en dålig Beck i all min ensamhet. Jag har surat i mer än två veckor för att jag vill ha ett jobb jag sökt och inte hört någonting därifrån. Jag är som klippt och skuren för det tycker jag själv.

Surade mer tills det kom ett sms. M är tillbaka, i city och vill hänga. Spontant häng i Vasaparken en söndagskväll gjorde att jag slapp Gunvald och Martin Beck och fick positiva vibbar. M, är bra på sånt trots att han använder fel hårvax. Skåning på bostadsjakt och alltid glad, det gillar jag.

Nu ska det vända. jag måste få tillbaka min positiva energi, den har varit som bortblåst. Jag måste applicera mitt jävlar anamma som faktiskt fanns i fredags när killen tog mig på rumpan till att ta tag i det här med karriär, bostad och allt vad man mer sysslar med. Jag väljer ju faktiskt hur jag spenderar dagarna så ändras det inte beror det ju oftast på en själv. Då kan jag egentligen inte gnälla eftersom det är en situation jag kan påverka i viss utsträckning.

Tur att jag idag ska på KarriärKväll med KonsultKillen Skjortan på Karlaplan. Kan bli Konkret.

Medborgarplan eller Stureplatsen?

Inte så lätt att veta alla gånger. Fredagens utgång blev okej men inte mer än så. Jag vet inte vad det är jag förväntar mig längre, allt känns som att det är samma sak hela tiden. Jag vill ha en förändring snart, däremot måste sådant fixas, det är inte som att det bara händer.

Solidaritet, Solli, jag gillar musiken men det är fan ett patrask till klientel ibland. Jag undrar hur killar som tar tjejer på rumpan när de är ute tänker?

Fick tag i en hand efter att det kanske hände för åttonde gången inom en timme.

Följande dialog utspelas:

A: Eeeeh vad var det du gjorde nyss?

Full idiot: Vaddå varför är du så jävla arg för?

A: Är du dum i hela ditt lilla mongo huvud? Trodde du jag inte märkte eller?

Full idiot: Aha, jag hade handen på din rumpa men varför måste du vara så arg för? Har du inte fått ligga eller?

A: Det där är verkligen inte OK.

Full idiot: Men okej då, jag ville visa grabbarna att jag vågade. ( Grabbar bredvid hö hö hö, bruden lackar ju.)

A: Drick upp din äckliga white trash fatöl fort innan jag häller den på dig.

Full idiot: Men förlåt dåååå tjockis.

A: DIN MAMMA ÄR EN TJOCKIS, JAG VÄGER 54 KG!!



Efter alla helgens stureplansdioter, den fulla idioten var bara en i mängden kom jag på att jag saknar Åsas sunkiga Carmen på söder.
För övrigt är det ju verkligen inte okej att skämta om stureplansprofilerna heller.

Soundtrack: Beck Loser

Friday, August 10, 2007

Fem enstaka ord

Lojalitet, samvete, eufori, maktbalans, regression.

Av dessa fem föredrar jag maktbalans. Av den enkla anledningen att lojalitet ofta handlar om (dåligt) samvete som har att göra med en regression i euforin....

Ja, vad ska det bli av det här då? Kan ni gissa?

Smart?

Ibland undrar jag hur sådana här artiklar får skrivas?
Klart barn påverkas av marknadsföring, de är inte så kritiska utan mest glada och spralliga. Föräldrar som tar med sina barn för ofta till nämnd kedja tänker uppenbarligen inte helt på konsekvenserna av vanor som etableras redan i tidig ålder.

MEN: Har det här ett nyhetsvärde? Bär personen som skrev artikeln Foppa-tofflor?

Med involverade märken som Disney och kalas, bollhav och leksaker är det väl klart barn associerar Donken till något positivt, även om maten innehåller de otrendiga transfetterna.

http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=117448

Thursday, August 9, 2007

Ombyte förnöjer

Nu är jag trött på Fuck you right back. Jävlar anamma är bra men inte för mycket gnäll. Det blir Schulman Junior istället. Han uppdaterar ofta, är glad och lättsam, tar livet med en klackspark och är helt enkelt underhållande.
Fast jag undrar hur mycket han får ligga egentligen, påminner han inte rent utseendemässigt om Bert den sista oskulden?

I övrigt är jag väldigt Kent idag i sinnesstämningen, det har hållt i sig ett par dagar. Det här måste gå över snart och bli lite mer tuggummipop och pojkband. När jag surfar runt på www.youtube.com blir jag helt förstörd när jag hör 747 på engelska. Fy faaan vilket skit tänker jag. Fast jag spelar den ett par gånger och inser att det bara är en vanesak. Eller nej, förresten, den svenska är så sjukt mycket bättre.

Ombyte förnöjer ju som sagt som var som morfar skulle ha sagt om han hade levt. Men det gör han inte och det är ju riktigt jävla tråkigt. Om han var här, eller om jag var där, på landet, skulle vi prata om hästar och djur och sådant som hör landet till. Medaljer från kungen fick han minsann för felfri leverans av mjölk i 10 år, brons, 20 år, silver och 30 år, guld. Det ni. Slå det om ni kan.

Min playlist en torsdagskväll som denna:

Kent Om du var här

Håkan Nu kan du få mig så lätt

Elin Sigvardsson Song for Anna

Jeff Buckley Hallelujah O.C Ryan & Marissa forever

Belle & Sebastian The Model

Imorgon blir det tuggummipop och fransk eurodisco, middag på Karlavägen och drinks på Josefina och till dess ska jag byta attityd i alla kategorier.

2008-08-08: Så glad för din skull!

Det är tema bröllop i min tillvaro verkar det som. Satt på Mälarpaviljongen med Karin och Pia igår och snicksnackade. Har legat på Karins pojkvän Calle att det kanske vore lämpligt med ett bröllop 2008-08-08 i stil med Lisa och Lennys 2007-07-07.

Ett bröllop per år är lagom takt nu när många är över 25 år och bröllopsbollen börjar rulla.
Karin och Calle förlovade sig inte igår, Calle vill inte att det blir för otippat. Där har han en poäng, Karin gillar ju överraskningar. Därför ska hon givetvis ha ett mind blowing & truly surprising frieri.

När jag tassat hem fick jag ett sms av en kompis som sagt JA igår kväll på en klippa på Utö. Jag blev alldeles vimmelkantig. ( Vimmelkantig är ett sött ord, är det inte?)

Åh jaaa, det blir 2008-08-08. Funderar redan på mitt tal, vem jag får sitta bredvid, vart det ska vara, vilka som kommer, tårtan, hur jag ska fånga buketten och vad jag ska ha på mig. Jag tror att min kompis olika boendeformer sedan vi tog studenten kommer att ventileras i mitt tal. Det kan man spinna vidare på i all oändlighet...

Soundtrack: U2 I still haven´t found what I´m looking for

Tuesday, August 7, 2007

Quelqu'un m'a dit

Il est oú mon petit ami francais? Quelqu´un m´a dit que je peux lui trouver á Paris. Parce que Paris, Paris c´est magique.

Negativ energi trollas bort på Josefina

Hade för mycket negativ energi idag. En positiv sak med det är däremot att jag blir sjukt effektiv i alla kategorier när jag vaknat på fel sida. Susanna och jag hookade spontant på Josefina på djurgården i gassande sol på eftermiddagen. Fantastiskt och spanfaktorn var bättre än på länge.

Jag och fröken Salomon hade mycket att ventilera och hon lyckades såklart vända min negativa energi till positiv. Det är en bra egenskap och jag hoppas jag har den ibland.

Hon är trendig och ligger i tiden Susanna. Hon har inte mobil á la Carrie Bradshaw utan kommunicerar på Facebook, så 2007.

Dessutom dejtar hon den här killen, eller han har faktiskt hunnit bli så mycket som hennes imaginary boyfriend, Josh Lures.

Susannas "imaginary boyfriend" Josh är aktuell i filmen Transformers och en up ´n coming Brad Pitt.

Lite bekräftelse tack!

Idag skulle det sitta fint med positiv feedback på två saker som jag så är nyfiken på.
Detta är to die for och jag är så himla otålig. JAG. VILL. VETA. NU! Kan det inte bara få bli som jag vill? Jag skulle ge allt för det med massor med energi! Kan jag inte få som jag vill någon gång och inte bara vad jag precis behöver?

I övrigt kan jag tala om för de som oroar sig: -Nej jag hänger inte med den magiska apan.
Jag länkar till hans blogg, han länkar till min. Det betyder inte att vi hänger och att jag umgås med våldsbenägna apor. Det enda länkningen betyder är att jag gillar sättet han skriver på, läsaren fångas då tillvaron han beskriver är mer händelserik än hos den genomsnittliga Svensson-människan.

Soundtrack: Mange Schmidt Giftig ( old school på ett nytänkande vis, I like it!!)

Monday, August 6, 2007

Dagens lovebombing

Vädret har vänt. Jag vet att det är klyschigt att skriva om vädret men hela min tillvaro blir så mycket bättre av sol. Det blev city-solande igår ändå och det går skikkeligt fint det med. Så koseligt så. Sitter och planerar min och Åsnes N.Y-resa i november, kommer bli fantastiskt trots att jag inser att det kanske inte är sol då.

Börsen skakar men hur som helst lyser solen nu.

Dagens lovebombing går alltså till SMHI som faktiskt haft rätt den här gången. Nu återuppbyggs genast mitt förtroende nämnd organisation. Lovely.

Sunday, August 5, 2007

Highschool Swimmingpool

Det är sol, jag är bakis och känner inte för att city-sola i Rålis. Blev lite för lite vatten igår på F12.

Kanske kan crasha någons Djursholmsvilla? Högst upp på önskelistan just nu: pool och parasoll, tystnad och resorb i mängder tack. Är det någon som hakar?

Saturday, August 4, 2007

En Gold Digger? Yes please

Började en liten mingelrunda på Anglais igår. Det var riktigt längesedan jag drack välgjorda drinkar. Hela sommaren har det blivit mycket rosé+ Fanta trots att det är väldigt ofranskt.

I drinklistan på Anglais finns bland annat drinken Gold Digger som innehåller:
Havana Club
Passoa
Apelsin, Passionsfrukt, Citron
Socker
Champagne

Vem kom egentligen på namnet på drinken? Beställ den med ett leende på läpparna och se till att det hörs vad det är du beställer... Haha. Det var det här med ironi, ja just det...

När jag ändå är inne på det här med guldgrävande rekommenderas butiken Golddigger som ligger på Ströget i Köpenhamn. Se http://www.golddigger.dk/

Dagens visdomsord: Allt är inte guld som glimmar.

Soundtrack: Kanye West Gold digger

Friday, August 3, 2007

4 kg upp och en begravning

Fick åka till Uppsala i onsdags för att tyvärr närvara vid en begravning igår. Sorgligt. Går inte att beskriva hur ont det gör i mitt hjärta när jag ser personer jag står nära helt förtvivlade.

Onsdag kväll hann jag med att träffa min dagisvän Katalin som egentligen bor i Budapest och läser medicin. Katta katten, som kommer bli bästa kirurgen någonsin och kursetta på kommande tenta.
Tror inte riktigt jag förstod att jag skulle gå på begravning dagen efter förrän hon och jag åkte bil och lyssnade på Kent.
När jag satt i kyrkan igår kändes det som jag skulle kvävas. Jag ska från och med nu vara en bättre människa och sluta gnälla för att jag bor litet. Jag är i alla fall frisk.

Min mamma har tagit hand om mig ordentligt från onsdag kväll till idag, fredag morgon har jag gått upp minst 4 kg. Fast det är ju en världslig sak när allt kommer omkring.

Soundtrack: Kent 747