Vem vill råna ett körsbär?

För att toppa sommarens tråkigheter och djävulskap ytterligare stack i natt en person ned sin hand i min väska och fick tag i min plånbok.

Jag blir såklart fly förbannad och skriker: Är du skön eller? Ge tillbaka den där!
Tog tillbaka den omedelbart. Kopplade inte direkt vilken reaktionsförmåga och ilska jag faktiskt hade vilket jag nu är väldigt glad för.

Tänker inte på vad som hänt förrän efter ett tag då jag inser att jag just börjat betala min olycksfallsförsäkring eftersom min kära mor och far slutat med det men uppenbarligen glömt att säga till.

Sedan tänker jag att det var tur att han inte var ett psycho med kniv och med rohypnol i blodet.
Och att det idag inte står en rubrik som: blond flicka knivmördad då hon tog tillbaka sin plånbok, eller liknande.

Signalament: Mörkhyad man, "yo-jag-kör-hiphopstilen", ca 175-180 cm utanför Max / Audi på hamngatan i centrala Stockholm.

Nej jag är inte förvånad över vad det var för typ av person som gjorde så här. Det var en mörkhyad person utanför Max och med baggy pants. Så var det.
Det är inte politiskt korrekt att skriva det här men jag är inte förvånad, det var inte en tjej, det var inte en backslickkille, det var exakt en person som bekräftade mina fördomar. Tragiskt och sorgligt, men likt förbannat är jag inte förvånad.

Är nog mest chockad för jag känner mig alltid så trygg annars. Det kanske är naivt?

(För övrigt finns inte svarting i mitt vokabulär i vanliga fall. Inte ett bra ordval. Igår råkade det finnas i vokabuläret på grund av chock och ilska. Nu står det här i bloggen också. Så ickepolitiskt korrekt det kan bli ibland. Verkligen.)